Danskväll

Min gamla danskompis Inger kom hit på besök i helgen, vi hade planerat att åka ut och dansa tillsammans så igårkväll var vi ute på dans, på Träffen Båberg. Det var där som mannen i mitt liv och jag träffades för 21 år sedan! Det var tider det... Igår spelade Shake, ett kanonband, mycket modern musik som var lätt att dansa till. De lyckas få listettor att passa till både bugg och mysgung.

Det märks att vi inte har varit ute så mycket de senaste åren, Ja inte det att vi är ringrostiga, turerna sitter där de ska. Man blir rätt samdansade med åren... MEN dansstilarna har utvecklat sig och för att inte tala om klädstilen eller klädstilarna kanske man ska säga.

Vad jag minns så klädde man upp sig när man skulle ut och dansa men nu kan man se både joggingbyxor, shorts, jeans, snygga vida byxor, kortkorta kjolar... Linnen, snygga blusar, t-shirtar, skjortor... och så är det vad man har på fötterna - skor med höga klackar, svart-vita "gangster skor", tygskor utan snören, sneakers, träskor och så INGA skor alls! Ja det var två killar som dansade barfota! Hu, undra hur de fötterna ser ut efter en kväll...

Dansstilarna är också ett kapitel för sig. Nu är det många som buggar när det är lugna låtar och så tar de sig fram med myrsteg i någon sakta form av foxtrot där de rullar pannorna mot varandra när det spelas snabbare låtar. Jaja var och roar sig på sitt sätt...

Buggen har också ändrat sig en del, många yngre är otroligt duktiga på att bugga, det är en fröjd att titta på dem. Det jobbiga för oss som är vana att dansa i dansriktningen är att helt plötsligt så stannar paret framför och står still och gungar på samma fläck... ni kan ju föreställa vad som händer när vi kommer i full fart bakom dessa par... för att inte tala om när den som för i paret framför bestämmer sig för att skicka iväg sin partner i motsatt dansriktning...

Hahahaha! Generationskrock kan man ju kalla det!

Trots allt så hade vi en trevlig kväll även om suget att testa olika kavaljerer inte är lika stort längre och då menar jag att dansa med dem inget annat... I detta fallet tar jag gärna med mig tårta på kalaset...

Jag har verkligen varit urdåligt på att blogga senaste månaderna, får väl skylla på Facebook en del och en krånglande laptop en del. Jag lägger ut en del av mina kort som jag gör på FB så då känns det lite tjatigt att uppdatera Tygbitens scrap också men det kommer nog det med bara jag får iordning på laptopen.

Imorgon börjar sportlovet för barnen, Johan har tagit semester från oss och åkt till mormor och morfar, Anton är på filmkväll med kompisarna så ikväll är det bara Tilda hemma... Jag kommer jobba som vanligt denna veckan men på fredag åker vi till Göteborg på shoppingtur. Anton ska kolla på kläder till konfirmationen och Tilda har alltid ett konstant behov av något nytt och snart är det skoldisco så kanske det blir något att ha då.

Kram Tina

Kattungar

Vår katthon Pepsi fick 3 ungar i somras, lurviga och gosiga.

Det är lagom med 3, kan säga att det räcker, när de far runt så gardinerna fladdrar.

Frans, var egentligen den katten Tilda hade sett ut till sin men det var svårt att bestämma sig så till slut valde hon en annan av kattungarna. Frans är en liten försiktig kille, men charmig på sitt vis. Nu bor han i en barnfamilj i Vänersborg

Maja, en tuff brud. Först med det mesta och inte rädd av sig. Jag hade inte gjort så stora ansträngningar att bli av med dem och kanske var det en mening med det. För våra vänner i Svenserud miste sin kattunge tragiskt så på stående fot erbkjöd jag dem vår tjejkatt. De var inte sena att anta det. Inte för att det går att ersätta eller byta ut men något annat fokusera på.

Nu trivs hon gott där och jag tror inte att de vill lämna tillbaka henne även om hon busar en del.

Ja och så var det Maxi som fick stanna hos oss. Myskatten nummer 1, försiktig och oerhört mysig. Han kommer varje natt och ligger i min säng ...

Sitter vi i soffan vill han gärna lägga sig nära, nära, gärna mitt emellan dem som sitter i soffan.

Ja det är verkligen en säng- och soffkatt...

... men när min bror var på besök med fru, 4 söner och hunden Evert tog Maxi det säkra för det osäkra och flydde högst upp på en CD-hylla.

Stackars Evert, en snäll Whippet,ville ju bara nosa lite ...

Ja det var ett inlägg om våra små katter.

Det har varit lite bloggtorka men jag hoppas att det blir bättre.

Kram Tina

Valhemlighet

Jag följer några bloggar och idag besökte jag en av dem, där skrev Milo och undrade varför folk är så hemliga med vad de röstar på. Det gav mig lite funderingar.

Politik kan vara känsligt, nu är ju mannen i mitt liv aktiv Moderat och oppositionsråd i Vänersborg kommun, så jag hamnar oftast i det facket också. Jag har röstat på olika partier genom åren, KD under min aktiva kristna tid, FP under Westerberg-effekten och de senaste åren Moderaterna. Ska väl erkänna att jag faktiskt har varit soffliggare under något val också.

Politik har aldrig diskuterats i min familj när jag växte upp och jag vet än idag inte vad min pappa röstar på, inte ens på vilken sida! Det är hans valhemlighet och jag respekterar honom för det. Min mamma vet det inte heller och de har varit gifta i snart 45 år så snacka om valhemlighet.

De är lite mysko egentligen hur man hamnar politiskt, jag som inte fått någon politisk uppfostran har aldrig övervägt att rösta rött. Det har inte funnits på kartan helt enkelt. Man kan ju fundera på varför det blev så.

Vi föder upp moderater i familjen, grabbarna är med i MUF och Tilda får vi se hon är ju inte så gammal än.

Tillbaka till varför man har valhemligheter. Kanske är det så att politik är något som kan förstöra stämningen. Jag brukar inte välja att ta upp känsliga ämnen där jag misstänker att mina vänner och jag har helt olika åsikter och så är det med politik också tycker jag.

Sedan tror jag att det är så att man inte vill argumentera i politik, alla besitter inte förmågan att debattera. Man vet vad de man röstar på står för men man vill inte debattera det eftersom man inte har alla argumenten.

Jag för min del har inget behov av att veta andras politiska läggning. Deras val är deras och var och var en ska rösta på det som är bäst för dem. Jag fick en fråga häromdagen av en ung förstagångsväljare vad hon skulle rösta på.

-Du ska rösta på det som är bäst för dig svarade jag

- Nej så kan du inte säga, sa hennes pappa, hon ska ju rösta på Gunnar!

-Nej du ska rösta på det som är bäst för dig, sa jag igen.

När folk säger att de inte vet vem de ska rösta på i kommunen brukar jag uppmana dem att inte se så mycket till parti utan mer se till personerna, att de ska läsa på lite om dem, kanske besöka valstugorna, prata med dem på stan eller ringa dem.

Ja jag kanske inte värvar några röster på detta men för mig är det viktigare att personen ifråga känner att det är han eller hon som gör valet.

Jag vill uppmana alla att gå och rösta, det är en möjlighet vi har i sverige och det finns länder i världen där folk riskerar livet för att få rösta så har du inte förtidsröstat så glöm inte

19 september!

Kram Tina

Sommarens sista fisketur

I söndags hade Johan och jag bestämt med våra kompisar, mor och dotter, Helena och Emma att gå på bio och sedan äta pizza tillsammans.

Filmen vi valt var " I rymden finns inga känslor", den handlar om en kille med Asperger.

Filmen var bra om man har med i tankarna att ingen med Asperger är den andre lik. Jag tyckte också att de gjort en karikatyr av killen men man hoppas ju att det ska skapa lite förståelse för dessa ungdomar.

Gunnar frågade om Anton och Tilda ville följa med ut på sjön och fiska...

De tog med picnic korgen, burken med mask och tog båten ut på Stora Hästefjorden.

Det blev lite metning...

... och ett strandhugg på en öde ö...

... innan de vände hemåt.

De fick ingen fisk men var nöjda med utflykten ändå.

Det är härligt att ha tillgång till naturen och vattnet.

Kram Tina

- Jag är hemma ...

Så här såg det ut när jag kom hem från jobbet. Framför tv:n i soffan låg Anton och Tilda med våra tre kattungar.

Max, som ska få stanna hos oss låg hos lillmatte...

... på Antons mage låg de andra två - Maxi och Paxi

Max, totalt avslappnad

Maxi, kolla vilka öron vårt sorgebarn har. Sorgebarn för att vi har varit så oroliga då han inte har börjat äta kattmat. Det bekymret verkar vara övergånde för nu idag så fattade han att man ska äta ur skålen.

Kram Tina

Skolstart

Idag var det skolstart för våra tre barn.

Johan började på gymnasiet, Hotell och restaurang programmet. Det ska bli spännande att se vad han tycker om detta. Egentligen så vill han ju läsa Livsmedelsprogrammet och bli styckare men kom inte in där. I allafall så håller vi tummarna för att han kommer att trivas.

Anton började åttonde klass. I år ska han praktisera och kommer att få sina första betyg. För hans del gäller det att hänga i eftersom han vill bli veterinär och till det krävs höga betyg ... men jag vet att han kan om man bara vill tillräckligt.

Tilda började 4:e klass på Frändeskolan och hon har väntat på att sommarlovet ska ta slut... så är det nog när man är i den åldern. Då vill man träffa kompisarna och fröken.

Skolstarten på Frändeskolan är en tradition. Man samlas på fotbollsplanen bredvid skolan, personalen och föräldrar föreningen presenterar sig och klasserna samlas för att tåga till klassrummet. Under tiden har föräldrarna picnic. Efter att eleverna har fått lite papper så kommer de ut med varsin ballong med barnets adress på. På rektorns uppmaning så släpper alla barnen iväg sina ballonger. En rolig tradition och det har faktiskt kommit brev ifrån England ett år. Sedan är det glass till alla elever. Under flera år har jag varit engagerad i föräldrar föreningen men förra året slutade jag i styrelsen och som glassansvarig så i år kunde jag bara sitta ner och umgås med andra föräldrar.

Ballongerna har släppts iväg... Vi får väl se var de hamnar...

Ja, så var höstterminen igång, tyvärr började den tråkigt i Frändefors då två ungdomar på moped krockade med en lastbil på väg från skolan första dagen. En allvarligt och en lindrigt skadad, ingen bra start och jag håller tummar och tår för att det går bra. Man får en tankeställare om att livet kan förändras fortare än man vill ...

Kram och var rädda om er där ute!

Tina

Liseberg

Årets tur till Liseberg blev en mamma-barn trip och blev på min sista semesterdag. Min brors fru och jag drog till dit med våra barn och dessutom så följde tre av Ninas syskonbarn med.

Gänget delade upp sig och startade med HangHai

Parhästarna Albin och Anton.

Johan tog sig an Filip och Tilda åkte med Oskar under översyn av oss mammor.
Här är det Flumeride som utmanas

De stora förmanades att hålla ordning på de små, speciellt Oskar som gärna drar iväg. Johan Och Tilda ger honom inga chanser som synes.

Djupt koncentrerade på att styra Farfars bilar.

Knatterallyt var kul tyckte Oskar

Tilda gillar fart och fläkt, helt olik sin moder. Här har hon lockat med sig Oskar på Rabalder
Han var väl inte lika förtjust men hängde med i svängarna.

Efterååt fick det bli något lugnare så Kaninresan var alldeles lagom.

Sedan blev det Cykelturen

Barnen åkte en massa attraktioner och flera gånger, köerna var inte så farliga men ibland måste man fylla på med energi och här är det våffelpaus på Systrarna Olssons Våffelbageri.

Lille Oskar vilar sig med att spela på min Iphone.

Vi hade en bra dag och det är så kul att se hur gott kusinerna trivs tillsammans trots åldersskillnaderna.

Kram Tina